Nyheter

CEJA-artikel, utgåva 2, december 2013

I månadens CEJA-artikel (European Council of Young Farmers), samtalar Massey Ferguson med Matteo Bartolini, ordförande i CEJA om CAP-reform och vad den innebär för unga lantbrukare.

MF: Kan du nämna de viktigaste punkterna som påverkar unga lantbrukare som ett resultat av överenskommelsen om den nya CAP-reformen 2014-2020 som träffades i juni 2013?
MB: Där fastställdes en stark etableringspolicy för unga lantbrukare, både när det gäller ekonomiskt stöd och utvecklingsfonder för landsbygden. En ökning av de direkta utbetalningarna till unga lantbrukare under deras första verksamhetsår med upp till 2 % av det nationella åtagandet är nu obligatoriskt för alla medlemsländer.

MF: Vad innebär det här rent praktiskt?
MB: Det innebär att varje kvalificerad ung lantbrukare som startar ett lantbruk inom EU ska erhålla en fördelaktigare behandling än hans/hennes äldre branschkollegor. Det här är en seger för rättvisan, eftersom det är obligatoriskt inom EU:s alla 28 medlemsländer, men även eftersom unga lantbrukare behöver stöd för att klara verksamheten de första åren, när investeringarna är höga och avkastningen låg. Det här är ett av de största hindren för unga som vill starta lantbruk.

MF: Finns det även andra hinder?
MB: Bland andra stora hinder märks tillgången på mark och kapital och det är därför som hjälpen åtföljs av etableringsstöd och ett åtgärdspaket i samband med landsbygdsutveckling för unga lantbrukare. Ett etableringsstöd på upp till 70 000 euro för varje ung lantbrukare med en medfinansieringssats på 80-20 finns om medlemslandet så önskar. Utöver detta finns även ett åtgärdspaket med verksamhetsstöd, som bl.a. omfattar tillgång till rådgivningstjänster, statliga garantier för banklån.

MF: Vilka av dessa skulle du vilja lyfta fram?CEJA logo
MB: Med tanke på att tillgången på kapital och krediter är så begränsad för unga som vill starta lantbruk idag, är det speciellt viktigt med etablerings- och investeringsstöd: speciellt när det gäller stora investeringar i maskiner, etc.

MF: Med den här kombinationen av åtgärder är det första gången som EU haft en verklig gemensam etableringspolicy inom jordbruket. Hur kan unga lantbrukare utnyttja detta fullt ut?
MB: Det är viktigt att medlemsländerna utnyttjar dessa åtgärder i så hög grad som möjligt för sina unga lantbrukare. Medlemsländerna måste välja rätt beräkningsmetod för hjälpen till unga lantbrukare, som är högst 2% av det nationella anslaget i form av direktutbetalning. De måste även utnyttja etableringsstödet och de åtgärder som finns för unga lantbrukare inom ramen för deras utvecklingsprogram för landsbygden. Det är detta som CEJA arbetar hårt på för närvarande.

MF: CAP har uträttat mycket mera än bara satt fokus på unga lantbrukare och generationsväxling. Finns det något annat som är viktigt?
MB: Nu omfattar det även viktiga miljöanpassningsåtgärder för att stimulera den enskilda lantbrukaren inom EU att bidra till skyddandet av miljön och den biologiska mångfalden. Den kommer även att göra EU:s jordbrukssektor mer marknadsorienterad och konkurrenskraftig genom att avskaffa verktyg som t.ex. sockerkvoter och minska tillgängligheten för riktat stöd (där utbetalningen kopplas direkt till en specifik produkt).

MF: Någon slutsats?
MB: Den slutliga förordningen har nyligen antagits av EU-parlamentet och formellt godkänts av rådet den 16 december 2013. Men p.g.a. förseningen av reformen, kan den inte träda i kraft förrän 1 januari 2015. I det här sammanhanget håller medlemsländerna fortfarande på att fastställa sina utvecklingsprogram för landsbygden för de kommande sju åren och välja beräkningsmetoder för hjälpen. Under tiden finns övergångsbestämmelser för att garantera att lantbrukarna får fortsatt stöd för det hårda arbete de utför.

"Unga lantbrukare behöver stöd för att klara verksamheten de första åren, när investeringarna är höga och avkastningen låg."